the dudes

top 10
Prince
Bakers at Dawn
Orup
Dr Higgins
Iggy
Iggy
Stooges
Vit Päls

alltså, argumentationen mot konstmusik är ju samma grej som den gamla "hur kan ni gillar håkan helsström, han kan ju inte sjunga"-debatten. det är bara att faca att en del vill ha toner och rytm och en del vill ha snuskigt len barryton. det blir ijte obehagligt förens folk gör sig till smakpoliser, eller använder sin kulturella tillhörighet som klassmarkör. sånt är jag allergisk mot. å andra sidan representerar väl min musiksmak min samhällsklass ganska bra. egentligen är det nog "vi är så märkvärdiga"-attityden som är provocerande. och den har så klart pavement-fans mot svenne banan på samma sätt som knasterskäggen har mot ehh... oss. det är fan tur att musiken fortfarande kan få oss ha såna här samtal, och att folk kan bli provocerande. när vissa skribenter på den här sidan (inga nämnda) hetsar mot technon är det ett bevis för att det faktiskt finns en musikalisk progression (som jag i klubbtechno-malmö iofs har stagnerat). orkar nån bli provocerad över slagsmålen på TTA-spelningarna? det är ju fan det mest förutsägbara och opunkiga jag kan tänka mig. det är ett stryka sina fans (som behöver tanken på våld, eller det teoretiska rättfärdigandet av våld, eller åsynen av våld) så jävla mkt medhårs. jag vill att TTA ska framföra pianoversioner av med stämsång av sina låtar. jag vill att folk ska fixa små konstiga spelningar med knaster som jag inte fattar men älskar att gå på, och att folk i största allmänhet ska klättra fram ur sina rövhål och göra lite nytta. problemet är inte technon utan att folk hellre betalar hundra spänn för att gå på samma ställe vareviga vecka än att skapa något eget. och det säger jag inte till nån särskild, utan i största allmänhet och till mig själv.

fan jag gillar ju såna här diskussioner...
Embassy är för övrigt det mest kungens nya klädriga bandet. Såg dom live en gång. Överöken. Hit man snacka om mycket väsen för lite ull.
Nicky, kan det vara attityden som är jobbig och inte technon/konstmusiken/popen i sig. Är det bara snälla musiker så är det kanske gött ändå med lite brus. Eller åtminstone folk med en go attityd.
wha eva
/Klas

alltså personligen har jag nog inte hört nån säga att noise, till skillnad från pop är riktig musik. motsatsen är nog vanligare. fast jag har nog inte pratat med ett riktigt bruspretto. sen tror jag de har rätt trevligt tillsmammans också när inte vi indiepretton
är med och stör. "shit, abraham vilken transcendental atmosfär du alstrade på spelningen igår!" kanske.. eller jag vet inte..

jag har inga problem med jobbig attityd. mest att jag inte vill vara deras polare. men jag tycker att det är ganska paradoxalt att vissa subkulturer har en självbild som väldigt utmanande och tja... väldigt utmanande helt enkelt. Att TTA göra samma livegrej som när de kom är precis lika spännande som Rolling Stones bränner av gamla godingar på Ullevi. Det vill säga inte alls. Brusfolk är nog snälla. Men de kanske skulle utmanan secenen lite genom att göra en poplåt, eller en stock. Eller vad som helst som får folk att höja på ögonbrynen. Å andra sidan verkar jag ju själv i en tradition som knappast kännetecknas av så mkt nytänk. Det är samma gamla lofi-ideal som gäller. Och jag gillar det. Men jag kan känna att jag har något slags konstnärlig skyldighet mot mig själv att försöka göra nåt annorlunda och svårt. Nu ska jag klättra ur min egen röv. klar. Ett annat problem som jag har med "scener" lite varstans är att de manifesterar ganska tjabbiga värderingar. Be inte om en välutvecklad argumentation för det på ståendet är ni snälla. Jag vet inte. Jag gillar lofi-grejen (och den här bloggen) för småskaligheten, alla kan attityden, gräv där du står, folköl, ja ni fattar. Jag tycker det är skönare än märkeskläder och koksromantik. Jag tycker inte saker är "fab!". Emellanåt tycker jag saker är gött, och det räcker bra. Sen får vi inte glömma socialismen. Snälla.

för övrigt är mitt technohäng sjukt bra människor. precis som en hel del techno är riktigt bra musik.

Eftersom mitt förra inlägg mer liknade reklam och för att jag använde en annan ton än brukligt så ska det påpekas att det blev så då jag höll med Markus om det mesta.
Förr trodde jag att brusochnåjsmänniskor var enbart navelskådande och oförmögna att le men med senaste tidens erfarenhet så har det visat sig att flera av dem är extremt öppna för alla sorters musik. Ta en så underbar person som Douglas som ena sekunden såger att melodier och harmonier ändå är det viktigaste som finns för att sedan spela med band som Alina som
nåjsar såmycket att jag vrider mig av skräck och som aldrig skulle kunna ha en melodi.
Han gillar också dansmusik såväl disco som minimal och dansar som en galning såfort han får chansen.
För mig har aldrig musiken haft ett egenvärde som i att tack vare de akkorden eller det gitarrljudet så blir låten bra. Jag lyssnar nästan aldrig på texter och blir alltid påmind om att jag sjunger fel ord. Musiken för mig är till för att sätta mig i en sinnesstämmning och har alltid varit, just nu letar jag efter msuik som kan förstärka de lyckliga känslorna i min kropp och det passar för tillfället bäst med franskelectrohouse, detroittechno, svensk och amerikansk twee, londonglitch och i mash-up kulturen. Men för bara några veckor sedan lyssnade jag bara på Devandra och joanna newsom.
Jag tror bara att man ska vara ärlig mot sig själv och det är oftast de som har ett avslappnat och naturligt sätt att växla mellan musikgenrer som ger det mest sympatiska och inspirerande musikvibbarna istället för de hårdnackade puritanerna som bara inte kan förstå att man lyssnar på annat än det "äkta".
TTA skjuter självklart sig själva i foten och niklas har rätt som säger att det blir precis som Roling stones enformiga hitparader eller när jamaicanska reggea artister sjunger om att leeeegaaaalllizzzzeee osv. Däremot så finns det stunder när Tough Alliance musik ger mig en härlig känsla av att vara rakryggad
och modig.

ja, TTA-skivan är så klart lysande.

Well ändå fett att va pepp på många stilar. Alla har ju nåt bra i sig. Tillochmed rave svensktopp va vet jag . alltid är nåt gött.
Skit samma håller fullt med laban att det tristaste är såna talibaner som bara tycker att man måste följa en massa regler, att man bara kan lyssna på en viss musik och ha dom kläderna.
sen måste jag säga att jag fick senaste TTAplattanpå mp3 och tänkte att jag skulle ge dom en chans, men innan jag hann lyssna kom nya sonic och jag råkade läsa intervjun. Nu är jag så avtänd att jag kommer bränna upp hårddisken.
ish!

haha!! Jag är likadan, jag gillar mer mentala hook-ups
som t.ex att jag hatar slagsmålsklubben, aldrig varit på the rumble eller aldrid vill åka till roskilde, det bara känns fel, respekt.

jag gillar er mer än jag gillar musik. och jag älskar musik.

Äh, låt alla göra vad dom vill (=jag har blivit gammal). Jag har skrivit en dikt i ära till denna diskussion:
Pop, techno punk å jazz,
gå på klubb eller danspalats
prata politik eller skaka rumpa
drick billig bärs eller spruta skumpa
lamboughinis eller rostiga bilar
alla gillar vi olika stilar
Personligen gillar jag musik som speglar samhället. Och det kan man ju säga att all musik gör. Och isåfall, vad i samhället representerar technon? noiset? popen? Jag tror man söker sig till musik som speglar ens liv, alt. det liv man vill leva. Eller så gillar man bara en go melodi. Svår fråga. Sug på den karamellen lite, så ses vi i sommar! Jag älskar er alla, och dig niklas ser jag i helgen. Det ska bli gyttit!
<3/Magnus

Fin dikt man.
Slagsmålskubben har alltid vart snälla . Iallafall dom jag träffat.
Så dom är ok oavsett vad dom gör för musik. Och Hannes (smk) projekt din stalker är sinnesbra. Borde tilltala laban och alla ni technoheads. Hannes är för övrigt den minst arroganta person man kan träffa, ospexig, och tillbakadragen.
checka: din stalker!

slagsmålklubben... hmmm... jaja. magnus; du har filtrerat bort hela trendgrejen i ditt resonemang. alla gillade grunge 93, alla gillade britpop 96 och 2007 gillar (ok, kanske inte på den här bloggen) alla techno. Det är gött att det är så, att det finns progression i musikvärlden. Men det är inte så att folk bara går runt och gillar vad dom råkar gilla. Vidare är det väl klart att man kan tycka att olika trender är olika önskvärda, jag vill iaf inte se nazipunken slå på bred front, för att ta ett övertydligt exempel. olika subkulturer manifesterar ju olika värden, och värden kan vara bättre eller sämre. det som varit så gyttigt med den musiken jag varit inne på är att den har stått för en go DIY-anda. som dessvärre är som bortblåst från malmö där allt ska vara stort neonfärgat och från tyskland/frankrike/NY just nu. jag vill ha techno på andra ställen än inkonst och jeriko, och så tror jag på labans popklubb. ni i sthlm verkar iaf ha ett något mer diversifierat uteliv, vilket jag avundas. å andra sidan är vi gött gäng och det är trots allt det viktigaste.

Jag ville bara vara lite FN och sånt. Jag håller ju med dig Niklas egentligen. Och du har fel om Stockholm, vi har inget uteliv. Men det är ju bara för att jag aldrig går ut som det känns så. Det nya gå ut är att inte gå ut som man säger. Fast vi har ett gött gäng också. Som iofs aldrig går ut, men ändå.

det finns emellertid dom som fortfarande har något slags intellektuell integritet: http://www.sonicmagazine.com/index.php?option=com_content&task=view&id=1519&Itemid=117&PHPSESSID=35d6dede4acd011bbeea71966f0813dd

oj.

shit. dom är fan ännu värre än jag trodde.
Detta är lite som när jag köpte en beggad dr alban platta på kul och upptäckte att no coke faktiskt är rätt fet. Sen hörde jag en låt på plattan som var så sjukt homofobisk och eländig att jag slängde plattan.
äck!